"Birdwing butterfly"
Tailed Jay
Leopard Lacewing
Julia Butterfly
Indian Leafwing
Cydno Longwing
Common Sergeant
Vinbärsfuks
ÖVRIGT: Vinbärsfuks påträffas i både ädellövskog och barrblandskog samt ofta i äldre trädgårdar. Fjärilarna trivs i mosaikartade miljöer, framför allt i små gläntor där tät skuggande skog med inslag av alm, al, hassel, hägg och ask utgör en solexponerad fond. Sommartid vilar de helst på översidan av blad och flyttar sig när solen sjunker successivt högre upp i träden. Efter övervintringen under våren vilar de oftare på stubbar och trädstammar eller direkt på marken. Trots att arten i större delen av Sverige endast har en generation per säsong kan den långlivade fjärilen ofta påträffas oavbrutet från april till september.
Under parningstiden upprätthåller hanarna ett revir i en glänta och tolererar inga inkräktare inom synhåll. Andra tider på säsongen är de fredligare och förflyttar sig då över relativt stora områden.
Pärlgräsfjäril
Ljungblåvinge
Hona
Hona
Hane
ÖVRIGT: En av Sveriges mer utbredda och allmänna blåvingearter på magra marker. I fält är den dock svår att skilja från Hedblåvinge, som är den mest utbredda av de två arterna.
Almsnabbvinge
ÖVRIGT: En fjäril som mest vistas i trädtoppar och sällan besöker blommor vid marknivån. Eftersom den är knuten till alm, påverkas dess framtid i landet av almsjukan. På bakvingeundersidan har den vita linjen nära bakhörnet formen av ett liggande W.
Hanarna samlas på särskilt utvalda platser för parningslek i toppen av träd, vanligen almar. Emellanåt kan fjärilarna ses flyga upp tillsammans i en virvlande flykt. Detta innebär ibland att en oparad hona har uppsökt leken, men beror oftare på misstag och otålighet bland de konkurrerande hanarna. I leken blir hanarna ofta utsatta för attacker från fåglar och efter någon vecka är det svårt att påträffa en hane som inte har hack i bakvingarna efter en fågelnäbb. Genom att fjärilarna gnider bakvingarna mot varandra rör sig svansutskotten med förföriskt vita spetsar på ett sätt som gör att oerfarna fåglar tar dem för antenner och därför angriper fel ände av fjärilen, varvid denna får ännu en chans i livet.
Eksnabbvinge
ÖVRIGT: Nordens enda blå snabbvingeart. Ses under högsommaren flyga runt ekkronornas soluppvärmda syd- och västsidor.
Hanarna samlas på speciella platser för parningslekar, gärna ekar med honungsdagg, bladlössens sockerhaltiga exkrementer, vilken är den främsta näringsresursen. Den kommer sällan ner till marknivån och blombesök är sällsynta. Ofta är fjärilarna på varma platser aktiva ända till solnedgången och inte sällan kan de nattetid lockas ned från trädkronorna till UV-ljus, vilket indikerar en viss nattaktivitet.
Uppdaterade arter
Hedblåvinge - 1 ny bild
Mindre tåtelsmygare - 1 ny bild
Nässelfjäril - 1 ny bild
Puktörneblåvinge - 2 nya bilder
Skogsnätfjäril - 3 nya bilder
Slåttergräsfjäril - 2 nya bilder
Allmän bastardsvärmare
ÖVRIGT: Alla bastardsvärmare innehåller cyanid och har därför bjärta färger för att varna fiender att de är giftiga. Oerfarna ungfåglar är dock inte medvetna om detta. En sällsynt färgvariant har gul färg i stället för röd.
Aspfjäril
